Jaha, nu har Zeke fått en till husse då, som tydligen också gillar hundar. Så nu lär jag väl nästan aldrig få ha Zeke nå mer!
Jag ska berätta hur jag känner . . .
Jag vet att Zeke inte är min hund, jag vet att det endast är Stefans hund 50% och jag vet att han jobbar mer än Lina.
Han är inte min hund, nej.  Och tids nog skaffar väl jag mej en egen.
Men även när jag gjort det så blir det aldrig samma sak! För på något sätt så är Zeke min första hund! Det känns faktist så ja. Och nu när det kommer ännu en till person in som också tydligen ska bli nån sorts husse så känns inte det bra!



Zeke är min bebis, han är inte min, men han är ändå min! Ingen kan känna som jag känner för Zeke!
Jag behandlar honom som om han vore min egen! Jag tränar honom, ger honom kärlek, leker med honom, har tålamod vad gäller allt med honom, jag köper saker till honom som han behöver utan att kräva pengar. Jag tycker tillochmed att det är min uppgift, och att ingen ska betala för något jag har köpt till honom. Förutom det där fästing halsbandet, vilket jag inte heller tänkte be om pengar för förrän Lina tyckte att det var en självklarhet och frågade mej osv.
Problemet är att alla älskar Zeke! Jag är inte den ända som älskar  honom, inte den ända som vill ha honom!
Visst är han jobbig som jämt ska pussas i ansiktet, och  alltid ska försöka klura ut nya sätt att ta sej runt ett komando! Men han är ju så jävla underbar!
Hans sätt att vara, hur han är, ser ut & beter sej. Han är en perfekt hund.
Och utan honom klarar jag mej inte. Han har hjälpt mej att komma över en svår depression som orsakats av en ful jävla händelse.
Utan honom vet jag inte ens om jag skulle ha överlevt. Men det gjorde jag! Och jag är sugen på livet igen!
Det kommer dröja minst 1 år innan jag kan skaffa mej en egen hund, alla påstår att det kommer ta ännu längre tid men jag vill inte hoppas på det nej.
Men det blir inte samma sak! Och jag går runt & har ont i magen pga alla tankar kring att en helt ny person kommer in i hans liv, jag är kanske svartsjuk, säkert är jag det.



Mår illa när jag tänker  på att en annan kommer gå ut med honom, kalla honom sin hund, och få hans pussar, få vara med om alla dom små sakerna som gör så att man skrattar, gråter, mår bra när man är runt Zeke!
Jag är också så jävla rädd för att jag ska förlora honom, för att Stefan ska förlora honom!
Det är ju det jag säger hela jävla tiden, skaffar man djur ska dom stå på en själv, (dvs min bror, inte på Lina).
Jag vet att Stefan aldrig skulle ta Zeke ifrån Lina, för Zekes skull, så det skulle kännas tryggt. Men jag vet inte längre vart jag har Lina, kanske begär hon hela vårdnaden?!
Då förlorar jag honom, då är det slut med alla helger jag har honom, det är defenitivt slut på alla loven!
Blir jag deprimerad igen? Jag älskar Zeke! Han är en av dom som betyder mest för mej. . . .
Jag glädjs åt att jag fortfarande minns att händer någonting både Stefan & Lina så är det jag som får ta över.
Det betyder att oavsätt vad som händer så kommer han inte att försvinna ut ur den här familjen!
Jag vill inte att någonting ska hända Lina & Stefan, jag älskar båda 2. Och Zeke älskar dom!
Men det är iallafall en trygghet för mej att veta att vad som än händer så kommer han finnas i mitt liv på ett eller annat sätt! Det måste han  . . .
Jag är hans "gudmor", det har dom ju sagt!



Det räcker inte att folk säger att jag inte behöver oroa mej, när man älskar någon så starkt så oroar man sej.
Hela tiden! Jag blir paranoid av det här.. Jag drömmer mardömmar om när jag håller i Zeke och poliser och militärer försöker dra honom åt ett annat håll ifrån mej. Jag håller i för allt vad både han & jag är värd. Men dom fortsätter dra.
Det värsta är att det i slutet inte verkar som att Zeke ens vill kämpa för att komma till mej igen. Utan att han står där och är helt lycklig med alla jävla poliser & militärer. Att han kommer glömma mej..

Nä fy! Hjälp mej =´(





Saga utan lyckligt slut?!



Fästinghalsbandet är inte för tight, han har så mycke häng-skinn att om jag skulle ha det lösare skulle det glida av när han böjer sej ner i backen ..