urless
Hade massa planer för idag men allt går i stöpet för att jag måste hoppa in på jobbet. Jag har förklarat flera gr att jag önskar ha planerade veckor, visst kan jag hoppa in när det behövs men just nu är det det enda jag gör. Jag kan aldrig planera något utan att först förvarna folk att det kan bli ändrade planer ifall hon ringer. Dom få gr jag har planerade jobbdagar är när hon försvinner bort i veckor! Hon var borta i över en vecka sist, sen jobbade hon 1 dag och nu måste jag hoppa in igen!
Men ja, det är nog sån personal hon behöver. Passar inte jobbsituationen mig så är det nog inget jobb för mig. Det är det jag behöver ta mig en funderare över. Antingen accepterar och gillar jag läget eller så söker jag nytt. För det har varit såhär enda sen jag började. Inse att det inte kommer att bli bättre.... Jag kommer tex aldrig kunna boka tvätttid här som man gör när man bor i lägenhet. För rätt var det är så behöver jag hoppa in.
Längtar efter ett jobb med bestämda tider, även om jag är flexibel vill jag ha lite framförhållning någon gång iallafall.
Jag kan säga nej, men sist jag sa nej blev hon jätte kort emot mig och började söka efter personal.
Sad, sad story
Jag vill flytta men jag vet inte vart. Jag vill göra någonting helt annat men jag vet inte vad...
Tänk om jag vaknar upp om 10 år med exakt samma känsla? Det är så svårt att ta tag i saker när man inte vet vad man vill.
Hur kunde jag bli en sån trist människa?? Vad hände med den personen som var impulsiv & halvt galen som inte kände några begränsningar? Jag trodde ju att jag kunde klara allt oavsätt. Nu tror jag att ingenting går.
Hur kunde jag bli en sån trist människa?? Vad hände med den personen som var impulsiv & halvt galen som inte kände några begränsningar? Jag trodde ju att jag kunde klara allt oavsätt. Nu tror jag att ingenting går.
Tisdag
Jag vill ha ett till jobb... Jag behöver ha ett till jobb. Jag vill jobba massor, jobba extra.
Jag ska börja leta nu, idag. Önskar att jag visste mer exakt mina arbetstider. Kan bli svårt annars att ha ett till jobb.
Snart får jag heltid men jag vill ha ett extra jobb utöver det.
Jag är så sporrad att komma igång med något.
Något eget..
Att flytta eller inte flytta...
Det är frågan.
Försök tänka:
Försök tänka:
- Jag kommer nog att träffa många hundmänniskor där som jag kan gå på promenader med och sen bli vän med.
- Eget boende! Woho! Få bestämma exakt hur man vill ha det, ta det lugnt när man vill ta det lugnt och slippa allt tjaffs.
- Jag jobbar ju fortfarande i Bålsta och kommer att träffa massa folk. Jag kommer att hälsa på mina vänner och sen dra tillbaka mig till lugnet hemma.
- Ett hem, massa nya människor att lära känna, stå på egna ben, en ny start, ett nytt kapitel.
Jag tänker:
- Bor vi där kommer det att kännas som om vi är dom sista människorna på jorden.
- Fan :( Att bo utan mamsen & pappsen. En trygghet. Min soffa, min tv, min sjöutsikt, min veranda. MIN JACUZZI! Lyxig middag serverad varje dag så fort man kliver innanför dörren efter jobbet, Finito! Disepero!
- Ingen kommer någonsin att hälsa på mig. Jag kommer ha en jätte fin lägenhet men vi bor utanför världens ände så ingen kommer ändå någonsin att se hur hemtrevligt vi har det!
- Ett fängelse, ensamhet, ruttna bort, slösa sitt liv.
Det behöver inte vara så hemskt. Jag har redan förberett mina föräldrar på att jag bor där under 3 månader för att se hur det är och i värsta fall tar jag mitt pick & pack och flyttar hem igen.
Jag måste våga! pröva på det här. Funkar det inte så funkar det inte. Då har vi iallafall testat. Det här är inte slutgiltigt. Det här är bara en prövogrej. (Att tänka att jag alltid kan komma hem får mig att känna mig betydligt lugnare). Deras krav var: Självklart kan du komma tillbaka MEN INGA MER DJUR! ...
Jaao...
Jag brukar inte skriva sånt här i bloggen, men just nu känner jag att jag behöver.
Ena sidan av mig känner sig sårad och den andra sidan känner sig som en bortskämd snorunge..
Jag fyllde år för en vecka sen, mina föräldrar försvann ut med båten på min födelsedag, jag såg inte ens skymten av dom. I onsdags (igår) var farmor, farfar & min faster här för att fira mig. Idag när jag var hos Ella så frågade dom vid matbordet vad jag hade fått i födelsedags present, jag svarade. Sen kollade dom på mig och frågade igen "Okej, vad fick du av Per & Carina?" (mina föräldrar). Jag svarar "Ingenting". Där slår det mig att det har gått en vecka sen min födelsedag, och en dag sen vi firade mig och jag har inte fått någon present. Jag kanske är bortskämd men det är inte själva presenten jag är ledsen över. Det är gesten.. Liksom ett kort där det står grattis på tex. Någonting, en kram! Vad som helst. Att dom inte ens träffade mig på min födelsedag blev jag lite sårad över men jag glömde det fort för jag förstår ju att dom ville ut med båten.
Detta hade inte heller sårat mig så mycket om det inte var så att min brorsa fick en dyr grill i födelsedags present när han fyllde år för 2 månader sen. Jag kanske är världens mes, världens tönt, en bortskämd sådan. Men jag märker hela tiden sånna här saker, tecken på att jag betyder mindre. Jag vet ju innerst inne att jag betyder lika mycket för mina föräldrar som min bror gör, men trots det kan jag inte låta bli att tänka lite så.
Jag vet att det här kanske låter som jag skrev, att jag är bortskämd. Men som jag också skrev så är det inte det att jag inte fick en födelsedags present. dom hade kunnat skrivit ett grattis kort, eller ens varit hemma på min födelsedag. Men det är som att den dagen då jag föddes inte spelar någon som helst roll. Trots att det är en svensk tradition att fira födelsedagar så är just min födelsedag inte någonting att bry sig om.
Jag är jätte glad för att min bror fick sin grill som han velat ha, men det får mig också att undra vad det var som fick dom att bestämma sig att vi skiter i min födelsedag i år?
Får jag ens känna såhär? Jag är 21 nu och vuxen. Men samtidigt så är min bror 24 och har flyttat hemifrån, jag bor fortfarande hemma..
Jag är kanske bara extra känslig idag.
jag har också gett upp körkortet. Det blir nog inget för mig. Jag har klarat mig 21 år utan, så varför ska jag ha ett nu
Jag fyllde år för en vecka sen, mina föräldrar försvann ut med båten på min födelsedag, jag såg inte ens skymten av dom. I onsdags (igår) var farmor, farfar & min faster här för att fira mig. Idag när jag var hos Ella så frågade dom vid matbordet vad jag hade fått i födelsedags present, jag svarade. Sen kollade dom på mig och frågade igen "Okej, vad fick du av Per & Carina?" (mina föräldrar). Jag svarar "Ingenting". Där slår det mig att det har gått en vecka sen min födelsedag, och en dag sen vi firade mig och jag har inte fått någon present. Jag kanske är bortskämd men det är inte själva presenten jag är ledsen över. Det är gesten.. Liksom ett kort där det står grattis på tex. Någonting, en kram! Vad som helst. Att dom inte ens träffade mig på min födelsedag blev jag lite sårad över men jag glömde det fort för jag förstår ju att dom ville ut med båten.
Detta hade inte heller sårat mig så mycket om det inte var så att min brorsa fick en dyr grill i födelsedags present när han fyllde år för 2 månader sen. Jag kanske är världens mes, världens tönt, en bortskämd sådan. Men jag märker hela tiden sånna här saker, tecken på att jag betyder mindre. Jag vet ju innerst inne att jag betyder lika mycket för mina föräldrar som min bror gör, men trots det kan jag inte låta bli att tänka lite så.
Jag vet att det här kanske låter som jag skrev, att jag är bortskämd. Men som jag också skrev så är det inte det att jag inte fick en födelsedags present. dom hade kunnat skrivit ett grattis kort, eller ens varit hemma på min födelsedag. Men det är som att den dagen då jag föddes inte spelar någon som helst roll. Trots att det är en svensk tradition att fira födelsedagar så är just min födelsedag inte någonting att bry sig om.
Jag är jätte glad för att min bror fick sin grill som han velat ha, men det får mig också att undra vad det var som fick dom att bestämma sig att vi skiter i min födelsedag i år?
Får jag ens känna såhär? Jag är 21 nu och vuxen. Men samtidigt så är min bror 24 och har flyttat hemifrån, jag bor fortfarande hemma..
Jag är kanske bara extra känslig idag.
jag har också gett upp körkortet. Det blir nog inget för mig. Jag har klarat mig 21 år utan, så varför ska jag ha ett nu
Avreageringsinlägg!
Hej, här sitter jag som en jävla nolla, 20 år och har inget körkort. Känns lite pissigt måste jag säga.
All lön får gå åt till körlektioner från & med nu. Inte förstod jag den omvända regeln att om vi inte rökte eller snusade så skulle vi få våra körkort betalda. Verkar vara tvärtom. Jag ska uppenbarligen röka & snusa för att få det betalt. För dom vill inte lägga ner pengar på körlektioner eftersom att jag inte behöver dom för att jag ska köra med dom. Men WHATTA!? Kör med mig då för fan!
4. snart 5 år har gått sen jag fyllde 16 och fick börja övningsköra. Jag kan FORTFARANDE räkna alla gånger jag har övningskört med dom på mina 2 händer.. Det är fan skrattretande vid det här laget.
Blir så jävla bitter. Bitter bitter bitter.
Blir så jävla bitter. Bitter bitter bitter.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen är så jävla kass. Jag skickade in mina papper i Januari, nu ett halvår senare har jag fortfarande inte fått mitt körkortstillstånd. Jag får inte övningsköra, inte anmäla mig till några prov, INGENTING!
Det går inte att komma fram när man ringer, man hamnar inte ens i kö för att alla platser i kön är upptagna.
Fyfan vad besviken jag är.
Det blir inget körkort för mig i år heller. Jag ringde till något annat ställe i februari och frågade vart mina papper tagit vägen, dom sa att dom blivit genomkollade och att jag borde ha mina papper vilken dag som helst.
Inga papper har kommit än och nu kan man inte fråga någon annan än transportstyrelsen om vad det är som dröjer.
Ändrade usla regler som bara försämrar, som vanligt.
Ändrade usla regler som bara försämrar, som vanligt.
Droger
Det här är vad jag tänker:
Droger är till för folk som inte har någonting. Som behöver någonting för att klara av vardagen.
Det där förstår jag mindre.
Det här förstår jag mer:
Droger är till för dom som har allt. Som har vuxit upp tryggt hos sina föräldrar, har haft stabila vänner, en bra skolgång och allt som hör till en trygg uppväxt. Droger är till för dom som aldrig har behövt sakna något, som har kunnat få allt dom någonsin drömt om. Droger är till för dom som inte längre känner något pga sin trygga uppväxt, för dom uttråkade, trygga och sökande människorna.
Drogerna kan också vara till för personer som har allt det där, men någonstanns på vägen gick det fel.
Personer som inte längre är som dom en gång var, inte har den status dom är vana att ha.
För dom med svala och stela själar som vill känna någonting, det tror jag mest på. Man vill vara lika viktig som man en gång var, en i gemenskapen. Det finns inte någonting som binder människor samman så mycket som droger gör. Men det finns inte heller någonting som särar människor så mycket åt som droger gör.
Vad vet jag? Det här är bara mina tankar.
Droger för mig är bland det värsta. Ni som känner mig vet att jag avskyr tex cigaretter. Jag hatar varje gång jag märker att ännu en och ännu en till av mina nära börjar röka, eller trillar tillbaka. Man låter någonting ha makt och kontroll över en. Man luktar illa och blir äcklig både inombords och utanpå.
Så droger är desto ännu värre. Dom lindar människor kring sitt lillfinger. Människor som inte ens inser att dom låter sig lindas. Om det är svårt att sluta att röka, hur svårt är det då inte att sluta med droger?
Varför låter man sig kontrolleras så av någonting? Varför behöver vi människor alltid någonting att må dåligt över?
Varför har vi människor så svårt att bara vara lyckliga? I den här generationen så ligger det i våran natur att inte vara lyckliga. Det vet ni lika bra som jag! För vi har allt, precis allt. Och ändå kan vi tamigfan inte nöja oss med det!
Är det någonting min farmor har lärt mig så är det att oavsätt hur svårt livet än blir, det spelar ingen roll.
Det finns ingen som helst ursäkt till att sluta leva, sluta älska, sluta må bra.
Allt kan falla ihop omkring en, men man slutar inte kämpa för det. Folk omkring en kan falla ihop, man själv kan falla ihop, men man måste fortsätta kämpa, man måste resa sig upp igen. För sig själv och för alla runtomkring som bryr sig och älskar.
Jag skriver inte det här för mig själv, för jag vet redan allt det här. Jag vet hur lyckligt lottad jag är.
Jag skriver det här för alla mina vänner som rasar ihop av anledningar jag inte förstår.
Jag vet att man kan må dåligt av olika saker, människor är olika känsliga och mår dåligt olika grader av olika saker.
Händelser som skulle få mig att må dåligt men inte dig och tvärtom kanske skulle påverka en annan människa helt annorlunda. Men jag säger er att jag tror inte att det är så jävla illa som ni känner att det är.
Och förmodligen inser ni inte det förrän dom verkliga händelserna börjar ske i era liv.
Jag vet att för mig är det viktigaste att jag, mina djur och alla jag älskar och bryr mig om är friska och mår bra.
Man kan leka med livet sköra tråd hur länge som helst, men det är inte förrän döden hälsar på okontrollerat som man inser hur rädd man egentligen är om sitt eget och andras liv.
Droger är till för folk som inte har någonting. Som behöver någonting för att klara av vardagen.
Det där förstår jag mindre.
Det här förstår jag mer:
Droger är till för dom som har allt. Som har vuxit upp tryggt hos sina föräldrar, har haft stabila vänner, en bra skolgång och allt som hör till en trygg uppväxt. Droger är till för dom som aldrig har behövt sakna något, som har kunnat få allt dom någonsin drömt om. Droger är till för dom som inte längre känner något pga sin trygga uppväxt, för dom uttråkade, trygga och sökande människorna.
Drogerna kan också vara till för personer som har allt det där, men någonstanns på vägen gick det fel.
Personer som inte längre är som dom en gång var, inte har den status dom är vana att ha.
För dom med svala och stela själar som vill känna någonting, det tror jag mest på. Man vill vara lika viktig som man en gång var, en i gemenskapen. Det finns inte någonting som binder människor samman så mycket som droger gör. Men det finns inte heller någonting som särar människor så mycket åt som droger gör.
Vad vet jag? Det här är bara mina tankar.
Droger för mig är bland det värsta. Ni som känner mig vet att jag avskyr tex cigaretter. Jag hatar varje gång jag märker att ännu en och ännu en till av mina nära börjar röka, eller trillar tillbaka. Man låter någonting ha makt och kontroll över en. Man luktar illa och blir äcklig både inombords och utanpå.
Så droger är desto ännu värre. Dom lindar människor kring sitt lillfinger. Människor som inte ens inser att dom låter sig lindas. Om det är svårt att sluta att röka, hur svårt är det då inte att sluta med droger?
Varför låter man sig kontrolleras så av någonting? Varför behöver vi människor alltid någonting att må dåligt över?
Varför har vi människor så svårt att bara vara lyckliga? I den här generationen så ligger det i våran natur att inte vara lyckliga. Det vet ni lika bra som jag! För vi har allt, precis allt. Och ändå kan vi tamigfan inte nöja oss med det!
Är det någonting min farmor har lärt mig så är det att oavsätt hur svårt livet än blir, det spelar ingen roll.
Det finns ingen som helst ursäkt till att sluta leva, sluta älska, sluta må bra.
Allt kan falla ihop omkring en, men man slutar inte kämpa för det. Folk omkring en kan falla ihop, man själv kan falla ihop, men man måste fortsätta kämpa, man måste resa sig upp igen. För sig själv och för alla runtomkring som bryr sig och älskar.
Jag skriver inte det här för mig själv, för jag vet redan allt det här. Jag vet hur lyckligt lottad jag är.
Jag skriver det här för alla mina vänner som rasar ihop av anledningar jag inte förstår.
Jag vet att man kan må dåligt av olika saker, människor är olika känsliga och mår dåligt olika grader av olika saker.
Händelser som skulle få mig att må dåligt men inte dig och tvärtom kanske skulle påverka en annan människa helt annorlunda. Men jag säger er att jag tror inte att det är så jävla illa som ni känner att det är.
Och förmodligen inser ni inte det förrän dom verkliga händelserna börjar ske i era liv.
Jag vet att för mig är det viktigaste att jag, mina djur och alla jag älskar och bryr mig om är friska och mår bra.
Man kan leka med livet sköra tråd hur länge som helst, men det är inte förrän döden hälsar på okontrollerat som man inser hur rädd man egentligen är om sitt eget och andras liv.
Saknad
Jag saknar honom. Vill ha honom här.
Hans alltid positiva syn på saker, hans smittande leende, hans mjuka läppar och varma famn.
Och det är en hel vecka kvar! fyfan alltså.
Jag skulle ju ta den här veckan till att ta hand om mig själv, bara göra sånt jag vill och träffa massa vänner.
As bra sa jag till honom. Men nää :( Hade han varit i Sverige hade det varit lättare för då kunde vi iallafall ha pratat i telefon på kvällarna. Fast kanske det hade gjort allting svårare?
Det är skönt att ha lite tid för mig själv, men jag saknar honom ändå.
Nu ska jag ta ut vovven på en skön kvällspromenad. Har ni sett hur fint väder det är ute?
Jag köpte nya skor idag också. Lätta & svala sommarskor.
Min mage är full med omega 3 & omega 6. Massa nyttigheter. Massa lax.
Glad påsk på er!
Hans alltid positiva syn på saker, hans smittande leende, hans mjuka läppar och varma famn.
Och det är en hel vecka kvar! fyfan alltså.
Jag skulle ju ta den här veckan till att ta hand om mig själv, bara göra sånt jag vill och träffa massa vänner.
As bra sa jag till honom. Men nää :( Hade han varit i Sverige hade det varit lättare för då kunde vi iallafall ha pratat i telefon på kvällarna. Fast kanske det hade gjort allting svårare?
Det är skönt att ha lite tid för mig själv, men jag saknar honom ändå.
Nu ska jag ta ut vovven på en skön kvällspromenad. Har ni sett hur fint väder det är ute?
Jag köpte nya skor idag också. Lätta & svala sommarskor.
Min mage är full med omega 3 & omega 6. Massa nyttigheter. Massa lax.
Glad påsk på er!
Imorrn reser päronen bort
Shit vad svårt det är att spara pengar. Jag försöker verkligen.
Visst, summan på sparkontot växer ju. Och ibland minskar den. Men den växer mer än vad den minskar.
Nu förde jag över allt som fanns kvar efter förra månadens lön förutom 1600. Klarar jag mig på 1600 en hel vecka? Det måste jag ju fan göra. På torsdag kommer lönen igen, om jag inte minns fel. Mamma & pappa åker ju utomlands imorrn, då får jag klara mig helt själv ekonomiskt.
Hur svårt kan det vara?! Jag vill ju flytta hemifrån inom en snar framtid. Och nu har jag ju ett helt hus att bo i, en kyl med litegrann i iallafall (dock inte mycket så lite lär ju fyllas på), en halvfull frys (mest fisk och stora köttsaker som jag förmodligen inte kommer kunna tillaga ändå), ett förråd fullt med toapapper, en tvättstuga full med tvättmedel & sköljmedel samt 3 flaskor diskmedel i olika dofter (eller 4 om man räknar med den som hela familjen har glömt bort som ligger inne i tvättstugan & samlar damm, upptäckte den förra veckan) och ett helt skafferi som går ifrån golv till tak full med pasta, havregryn, téer, knäckebröd, bönor, soppor, torrgrejjer mm, 3 tuber tandkräm av olika sort, stark, mild, med munskölj, utan munskölj, flour, extra whitening, osv osv osv. Dusharna är fulla med shampoo, balsam & olika tvåler.
Hur kan jag INTE klara mej?! Jag behöver säkert inte ens utnyttja en endaste krona av det som är kvar på mitt konto den närmsta veckan. Kanske behöver jag köpa ett paketmjölk, (eller 5 om älskling ska bo här också).
Shit vad jag känner mig så himla 2010 & svensk. Överklass svensk. Klarade man sig förut i en grotta enbart med hjälp av en kniv & ett skynke så ska väl jag ändå klara mej i en villa fullproppad med allt man behöver, som neandertalarna aldrig ens hade kunnat föreställa sig.
Visst, summan på sparkontot växer ju. Och ibland minskar den. Men den växer mer än vad den minskar.
Nu förde jag över allt som fanns kvar efter förra månadens lön förutom 1600. Klarar jag mig på 1600 en hel vecka? Det måste jag ju fan göra. På torsdag kommer lönen igen, om jag inte minns fel. Mamma & pappa åker ju utomlands imorrn, då får jag klara mig helt själv ekonomiskt.
Hur svårt kan det vara?! Jag vill ju flytta hemifrån inom en snar framtid. Och nu har jag ju ett helt hus att bo i, en kyl med litegrann i iallafall (dock inte mycket så lite lär ju fyllas på), en halvfull frys (mest fisk och stora köttsaker som jag förmodligen inte kommer kunna tillaga ändå), ett förråd fullt med toapapper, en tvättstuga full med tvättmedel & sköljmedel samt 3 flaskor diskmedel i olika dofter (eller 4 om man räknar med den som hela familjen har glömt bort som ligger inne i tvättstugan & samlar damm, upptäckte den förra veckan) och ett helt skafferi som går ifrån golv till tak full med pasta, havregryn, téer, knäckebröd, bönor, soppor, torrgrejjer mm, 3 tuber tandkräm av olika sort, stark, mild, med munskölj, utan munskölj, flour, extra whitening, osv osv osv. Dusharna är fulla med shampoo, balsam & olika tvåler.
Hur kan jag INTE klara mej?! Jag behöver säkert inte ens utnyttja en endaste krona av det som är kvar på mitt konto den närmsta veckan. Kanske behöver jag köpa ett paketmjölk, (eller 5 om älskling ska bo här också).
Shit vad jag känner mig så himla 2010 & svensk. Överklass svensk. Klarade man sig förut i en grotta enbart med hjälp av en kniv & ett skynke så ska väl jag ändå klara mej i en villa fullproppad med allt man behöver, som neandertalarna aldrig ens hade kunnat föreställa sig.
Vampire diarie´s & batteridriven mascara
Okej, för att börja det här blogginlägget:
Vampire Diarie´s, det måste ju vara ett skämt?
Det är så jäkla förutsägbart. Och allt är ju som hämtat ifrån Twilight serien.
Läste inte Bella också "Svinlande höjder" i nån utav böckerna? Tillochmed den lilla detaljen är samma.
Tror dom att dom kan göra en kopia av böckerna & filmerna in till en serie?
Visst, visst. Hela världen vet vad twilight är i princip, och den blev framgångsrik.
Men att göra en nästintill kopia av något som redan existerar i loppet av samma tidsperiod är lite att gräva en ny series död. Dom hade kunnat vänta 5 år och sen gjort den här serien.
Nu blir man ju bara irriterad.
Men, men. Vi får se. Det har ju bara visats 2 avsnitt än så länge.
Den kan ju bli bättre. Frågan är ju om den hinner bli bättre innan man ger upp den.
Håller ni med mig eller är ni av en annan åsikt?
Sen har det kommit en ny mascara, som går på batterier!
Det är hilarious. (kom inte på det svenska ordet)
Den ska tydligen vibba, vilket gör att ögonfransarna blir låååååånga & fylliga, osv. Same shit som alla andra mascaror fast en ny 2010 metod.
Vampire Diarie´s, det måste ju vara ett skämt?
Det är så jäkla förutsägbart. Och allt är ju som hämtat ifrån Twilight serien.
Läste inte Bella också "Svinlande höjder" i nån utav böckerna? Tillochmed den lilla detaljen är samma.
Tror dom att dom kan göra en kopia av böckerna & filmerna in till en serie?
Visst, visst. Hela världen vet vad twilight är i princip, och den blev framgångsrik.
Men att göra en nästintill kopia av något som redan existerar i loppet av samma tidsperiod är lite att gräva en ny series död. Dom hade kunnat vänta 5 år och sen gjort den här serien.
Nu blir man ju bara irriterad.
Men, men. Vi får se. Det har ju bara visats 2 avsnitt än så länge.
Den kan ju bli bättre. Frågan är ju om den hinner bli bättre innan man ger upp den.
Håller ni med mig eller är ni av en annan åsikt?
Sen har det kommit en ny mascara, som går på batterier!
Det är hilarious. (kom inte på det svenska ordet)
Den ska tydligen vibba, vilket gör att ögonfransarna blir låååååånga & fylliga, osv. Same shit som alla andra mascaror fast en ny 2010 metod.
Livet
Allt rasar samman. Livet förändras så jävla mycket.
Jag vet inte vad jag ska göra, känner mig så jävla maktlös.
Kan inte förhindra det som händer på något sätt..
Nu ska jag lägga mig i badet med en bok & försöka koppla av.
=(
Jag vet inte vad jag ska göra, känner mig så jävla maktlös.
Kan inte förhindra det som händer på något sätt..
Nu ska jag lägga mig i badet med en bok & försöka koppla av.
=(
Julgranar
Jag tycker inte om det här med att ha "levande" granar under julen.
Man hugger ner en gran för att ha den i några få dagar. Sen slänger man ut den, den ligger & skräpar och man kan sitta där med dåligt samvete över att man högg ner den ifrån allra första början.
Var det värt det? Där försvann ungefär halva sveriges granskog pga att halva Sverige ville ha en riktig gran!
Det är ju inte ens snyggt. Dom är oftast låga & glesa. Dom barrar också.
Plastgranar är höga, täta & barrar oftast inte. Dom håller i åratal! Vi har samma gran som vi hade när jag föddes.
Täta granar ska det vara! Inte nån liten fjant med 5-6 grenar med ett 20-tal barr.
Man hugger ner en gran för att ha den i några få dagar. Sen slänger man ut den, den ligger & skräpar och man kan sitta där med dåligt samvete över att man högg ner den ifrån allra första början.
Var det värt det? Där försvann ungefär halva sveriges granskog pga att halva Sverige ville ha en riktig gran!
Det är ju inte ens snyggt. Dom är oftast låga & glesa. Dom barrar också.
Plastgranar är höga, täta & barrar oftast inte. Dom håller i åratal! Vi har samma gran som vi hade när jag föddes.
Täta granar ska det vara! Inte nån liten fjant med 5-6 grenar med ett 20-tal barr.
75 eller 195? Det är frågan..
Sitter & överväger om jag ska ta kompis 75 eller kompis 195..
Jag försöker ju bli ekonomisk och känner att jag har gjort av med för mycket pengar på onödiga saker den här månaden.
Sparar ju till någonting speciellt. Tar jag 75 kan jag inte smsa folk som inte har comviq, och fler & fler av dom jag känner har gått över till någonting annat.
Men det är ganska stor prisskillnad på 75 & 195..
Kan jag klara mig en månad på bara 75? Innan jag började med 195 för 2 månader sen använde jag mig bara av 75...
En sak är iallafall säker och det är att jag inte klarar mig utan att ha pengar på mobilen >,<
Nu blir det sängen & en bok.
Har läst flera isfolksböcker den här veckan. Jag är verkligen fast igen.
Jag försöker ju bli ekonomisk och känner att jag har gjort av med för mycket pengar på onödiga saker den här månaden.
Sparar ju till någonting speciellt. Tar jag 75 kan jag inte smsa folk som inte har comviq, och fler & fler av dom jag känner har gått över till någonting annat.
Men det är ganska stor prisskillnad på 75 & 195..
Kan jag klara mig en månad på bara 75? Innan jag började med 195 för 2 månader sen använde jag mig bara av 75...
En sak är iallafall säker och det är att jag inte klarar mig utan att ha pengar på mobilen >,<
Nu blir det sängen & en bok.
Har läst flera isfolksböcker den här veckan. Jag är verkligen fast igen.
weight -> up
Fan, min dubbelhaka är tillbaka. Den är inte saknad kan jag säga..
Fettolåren börjar sakta komma tillbaka även dom..
Jeansen börjar bli för trånga. Det går så jävla fort.
Måste sätta igång med springandet igen, mådde så jävla mycket bättre då.
Jag tycker ju om att träna. kanske blir det att jag börjar på Curves iallafall?
Sats är ju så jävla svindyrt. Fast jag vet inte så mycket om Curves än,
vet inte riktigt vad det går ut på.
Tamlin ligger utslagen på golvet. Han har kämpat med sitt ben dom senaste 2 timmarna.
Fortfarande har han halva kvar.
Kanske börjar han bli gammal ;) Förr åt han ju ett sånt där ben på mindre än 10 min.
Nu blir det kvällspromenad & sen lägga sig i nybäddad säng & läsa sig till sömns ^,^
Nästan favorit tiden på dygnet, på kvällen.
Då man kan slappna av & sjunka in i en helt annan värld.
Förut fasade jag inför att gå & lägga mig.
Nu längtar jag. Däremot brukar jag dra ut på det ibland.
Ju fortare jag lägger mig desto fortare kommer morgondagen, vilket innebär att man blir äldre + en ny arbetsdag oftast.
Det är inte arbetsdagen jag drar mig för, älskar ju mitt jobb.
Det är att dra sig upp ur sängen, göra ordning sig och sen ta sig till jobbet på ett eller annat sätt.
Som imorrn, då går vi. För Tamlin ska med. Jobbar heldag imorrn.
Fyyy :(( 1½ timmes promenad direkt på morgonen...
Fettolåren börjar sakta komma tillbaka även dom..
Jeansen börjar bli för trånga. Det går så jävla fort.
Måste sätta igång med springandet igen, mådde så jävla mycket bättre då.
Jag tycker ju om att träna. kanske blir det att jag börjar på Curves iallafall?
Sats är ju så jävla svindyrt. Fast jag vet inte så mycket om Curves än,
vet inte riktigt vad det går ut på.
Tamlin ligger utslagen på golvet. Han har kämpat med sitt ben dom senaste 2 timmarna.
Fortfarande har han halva kvar.
Kanske börjar han bli gammal ;) Förr åt han ju ett sånt där ben på mindre än 10 min.
Nu blir det kvällspromenad & sen lägga sig i nybäddad säng & läsa sig till sömns ^,^
Nästan favorit tiden på dygnet, på kvällen.
Då man kan slappna av & sjunka in i en helt annan värld.
Förut fasade jag inför att gå & lägga mig.
Nu längtar jag. Däremot brukar jag dra ut på det ibland.
Ju fortare jag lägger mig desto fortare kommer morgondagen, vilket innebär att man blir äldre + en ny arbetsdag oftast.
Det är inte arbetsdagen jag drar mig för, älskar ju mitt jobb.
Det är att dra sig upp ur sängen, göra ordning sig och sen ta sig till jobbet på ett eller annat sätt.
Som imorrn, då går vi. För Tamlin ska med. Jobbar heldag imorrn.
Fyyy :(( 1½ timmes promenad direkt på morgonen...
If I was a rich girl, nananana lalalaa
Tänk om man vore rik.
Jag hade kunnat gå på alla hundkurser som fanns.
Jag hade haft råd att köpa en mobil som funkar.
Jag hade kunnat köpa ett digital piano utan att spara till det.
(Jävla matrialist)
Jag hade också kunnat skänka pengar till välgörenhetsorganisationer oftare.
Hjälpa vänner & släktingar med ekonomin (självklart bakom deras ryggar utan att dom vet om det)
Jag hade kunnat starta ett eget företag.
Rik, rik, rik. Jag vill vara rik.
Så sugen på frukt. Bananer, apelsiner.. Mums
Istället har jag druckit massa te.
Har ju apelsiner hemma men jag vet inte hur mycket det svider i såriga vinterfingrar och inte-helt-läkt piercing.
Imorrn blir det vård av Tamlin-dag.
Klorna ska klippas, han ska badas & borstas.
Ikväll ska vi gosa massor i hans säng.
Jag märker mycket att mitt humör påverkar hur lydig han är.
Är jag motiverad & glad så lyder han mig så mycket bättre, för då tycker han att jag är rolig.
Är jag uttråkad & omotiverad, då är han lika omotiverad.
Duktiga lilla vovve <3
New moon (ovanligt ;)
Ledsen att göra er besvikna. Men den här trailern visar nästan i princip exakt hela handlingen i bok 2.
Dumma trailer.. Folk som inte har läst boken behöver ju bara se på trailern och ni vet exakt vad som kommer att hända och ungefär hur den slutar..
Den som vill får se. jag är glad att jag läste böckerna innan filmerna kom..
Dumma trailer.. Folk som inte har läst boken behöver ju bara se på trailern och ni vet exakt vad som kommer att hända och ungefär hur den slutar..
Den som vill får se. jag är glad att jag läste böckerna innan filmerna kom..
I'm trying but failing
Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt.
Har känslor som inte går att beskriva eller förklara.
Ska nog pierca mig snart, samma ställe som förra gången.
Red privatlektion med Penny & Becca idag.
Jag tyckte det gick sådär men läraren & Penny sa att hästen jag red på inte alls brukade vara så medgörlig som nu eller nåt sånt, så enligt dom gick det jätte bra för mig.
Det var kul iallafall. Lilla Becca fick en gigantisk häst & Penny fick en ganska liten häst, Ironi.
Har skavsår på hälarna och diverse andra blåmärken & sår på kroppen.
Fryser gör jag också, jätte synd om mig.
Varmvattnet samarbetade inte alls idag så mitt badvatten var inte lika varmt som jag ville att det skulle vara.
Satte på bastun istället men jag är inte ett sådär jätte stort fan av att basta, men det är skönt när man fryser.
Imorse drack vi te & gosade med kaniner. Igår samma sak.
Bytte böcker fram&tillbaka & kollade på akvarium. Ritade gjorde vi också.
Ska lägga mig i sängen nu, krypa ihop bland tusen gosedjur, kasta kryssnings gosedjuret åt helvete & snurra tjocka täcken runt kroppen. Vääärme..
Sverige är.... Kallt
Har känslor som inte går att beskriva eller förklara.
Ska nog pierca mig snart, samma ställe som förra gången.
Red privatlektion med Penny & Becca idag.
Jag tyckte det gick sådär men läraren & Penny sa att hästen jag red på inte alls brukade vara så medgörlig som nu eller nåt sånt, så enligt dom gick det jätte bra för mig.
Det var kul iallafall. Lilla Becca fick en gigantisk häst & Penny fick en ganska liten häst, Ironi.
Har skavsår på hälarna och diverse andra blåmärken & sår på kroppen.
Fryser gör jag också, jätte synd om mig.
Varmvattnet samarbetade inte alls idag så mitt badvatten var inte lika varmt som jag ville att det skulle vara.
Satte på bastun istället men jag är inte ett sådär jätte stort fan av att basta, men det är skönt när man fryser.
Imorse drack vi te & gosade med kaniner. Igår samma sak.
Bytte böcker fram&tillbaka & kollade på akvarium. Ritade gjorde vi också.
Ska lägga mig i sängen nu, krypa ihop bland tusen gosedjur, kasta kryssnings gosedjuret åt helvete & snurra tjocka täcken runt kroppen. Vääärme..
Sverige är.... Kallt
. . . .
You can't possibly know me
What I feel cause even I don't
A strange sensation of never being lonely
Has made me question the essence of existence
...of life
Are we parts of a puzzle
Small pieces in a major plan
Fuppets on a string being run by a master
Formed and shaped like clay
I'm trying but failing unanswered cries unites
The struggling of finding the truth behind the lies
I'm trying they're laughing my rulers of the mind
I'm trying ...I'm trying
Their constant presence deceives me
I can't tell when i'm awake or when i dream
And my hiding is useless
My anxiety reveals me
Gives me away
I'm trying but failing unanswered cries unites
The struggling of finding the truth behind the lies
I'm trying they're laughing my rulers of the mind
Mjuuw
Jag ska till jobbet idag men jag vill bara lägga mig i sängen med täcket över huvudet.
Eller springa tills benen brinner.
Lyssna på så hög musik att jag inte är medveten om mina egna tankar.
Är det någonting jag har lärt mig efter helgen så är det att man alltid, oavsätt, är ensam.
Det går över. Det blir bättre. Det går över. Det blir bättre. Det går över. Det blir bättre.
