Nu har min mage försvunnit, och jag vill inte ha tillbaka den!  För att lyckas hålla den borta så gäller det att äta mindre & röra sej mer. De blir svårt, när jag var på hundstallet gick vi hela tiden, nu måste jag gå utan att jag är tvungen. Vilket blir jobbigare för då sitter man hellre inne. Så jag ska ringa Jossen & tvinga med henne på promenad! Vi har ofta massa att prata om så det blir kul.

Igår var vi på IKEA! Jag & Stofe köpte:
o  1 diskställ
o  1 lägga-tvål-på
o  1 lägga-massa-saker-på-i-badkaret
o  2 diskborstar
o  1 köksbord
o  2 skärbrädor
o  2 matlådor

Sen minns jag inte mer, men jag uppdaterar om jag kommer på nåt mer vi köpte

Jag hade tråkigt nu på  morronen så jag ändrade min blogg lite, ganska mycke. Jag är inte jätte nöjd men jag orkar inte blogga när jag tröttnat på utseendet. Nu ä'r det inte långt kvar! Det är måndag idag och på onsdag flyttar vi. Vi torsdag kommer Jossen & hälsar på hemma hos oss. =)
Jag har inte bloggat så mycke på senaste tiden. Skriver mest på Helgon. Jag känner inte riktigt att jag kan skriva allt jag känner för här då jag vet att säkten kollar. På helgon läser ingen släkt, då kan jag skriva vad jag vill.

Jossen kunde inte komma för att hon skulle till stan, sen började jag fundera på om jag skulle fråga Ella istället. Men då fick jag ont i magen & mådde illa för jag visste att hon inte skulle vilja. Men jag frågade ändå.
Och jag hade rätt, hon sa att hon skulle sova och att hon skulle ringa mej sen. Men jag visste ju att hon inte skulle vilja så jag sa direkt att om hon visste redan nu att det inte skulle gå/funka/att hon inte vill så skulle hon säga det på en gång. Och då sa hon direkt: "Jag tror faktist inte att det skulle gå idag, det finns en liten ytte pytte chans, men jag tror faktist inte." nåt liknande sa hon. Och då började jag skratta och ångra att jag ens frågade henne. För jag visste ju redan ifrån början så jag kände mej lite dum. Och jag blir så arg att hon inte vågar säga rakt ut att hon inte vill, inte orkar osv. För nån vecka sen så ljög hon för mej också och trodde att jag på allvar skulle gå på det.
Just nu känner jag bara att det där kan jag vara utan. Vill hon inte så Fine med mej. Jag vill inte heller längre. Jag hoppades på att vi ska kunna prata med varandra igen och att hon inte ska ljuga för mej men just nu bryr jag mej faktist inte. Hon ser mej som en tråkig vuxen, vilket är skrattretande. Hon verkar inte känna mej överhuve taget längre, och vill hon inte lära känna mej igen så gör det inget. Jag överlever ändå inte i slutändan pga allt så varför ska jag anstränga mej så jävla mycke?!