Tom hade bjudit hem sin mor på middag. Under middagen kunde inte hans mor undgå att lägga märke till att Toms rumskompis Per var väldigt  stor och ståtlig.

Hon hade länge misstänkt att de två var något mer än bara rumskompisar sa hon frågade sin son om det var så att de var mer än kompisar. Men Tom förnekade det hela och försäkrade sin mor om att de bara var rumskompisar.

En vecka senare sa Per till Tom: 'Har du sett den vackra soppsleven i silver? Den har varit borta ända sen din mor var här på middag. Du tror väl inte att hon tagit den?' Tom trodde inte det men han skickade henne ett mail för säkerhets skull;

    Kära mor, jag säger inte att du ‘tog' eller ‘inte tog' soppsleven men
    det är ett faktum att den har varit borta ända sedan du var här på
    middag. Hälsningar Tom.

Några dagar senare fick han svar från sin mor:

    Kära Tom, jag säger inte att du ‘ligger' eller ‘inte ligger' med Per,
    men faktum är att om han hade sovit i sin egen säng hade han hittat
    soppsleven för länge sedan. Hälsingar Mor.