Ju högre du siktar desto längre når du!




Jag har kommit förbi den där gränsen man har då man blir trött när man springer. Jag kan nu springa utan att känna att kondisen sviker. Det enda jag känner är att musklerna arbetar och ibland att kroppen blir trött men jag kan fortfarande fortsätta springa eftersom att det jobbiga var att jag förut efter en viss sträcka kände mig helt utmattad. Det kändes som att kroppen verkligen inte orkar längre. Jag tycker att det är så jävla kul att springa nu eftersom att det inte längre är jobbigt! Det konstiga är att det blev såhär helt plötsligt nu för jag har inte sprungit så mycket på sista tiden. Men nu ska jag verkligen ta upp det igen. 

Ikväll ska vi fira att mina päron har åkt bort i en månad! Hela huset för oss själva! Ska bli jätte skönt. 
Den här dagen har bestått av att hela morgonen se flera avsnitt av desperate housewifes, springa, åka en sväng till jobbet (hö'et var slut), köra förbi hos Ells & Joss, ingen av dom var hemma.. När jag kom hem satte jag mig med en skål glass framför datorn. Mobilen blippar konstant, Ella försöker övertala mig om att åka tillbaka till dom. 
Jag har ju bil nu när mamma & pappa är borta så jag känner mig jävligt fri. 
Längtar som fan tills min egen blir klar. Den kommer bli så jävla cool!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Name:
Minns mej

E-mail: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kladd:

Trackback